Ödmjukhet

Igår rullade TVn i bakgrunden när jag stökade på - ett program där människor med olika funktionshinder tog sig genom Afrika till fots. Proteser som skavde, kryckor som stöttade människor med ett ben, rullstolar som ibland fick punktering men hela situationen genomsyrades av livsglädje, tålamod, uthållighet, ödmjukhet, passion och vilja att klara utmaningen. Vilda djur prasslade bland träden alldeles intill gruppen. Tänk att veta att de finns så nära och du kan inte - verkligen förmår inte - springa undan om det händer nåt. Manar till eftertanke..... Så i eftermiddag när jag på väg från jobbet till bilen fick telefonsamtal och vandrade med hand utan handske hela långa vägen till bilen (tog säkert 3 minuter ...) tänkte jag bara vänliga tankar om vinter, kyla och snödrivor och tyckte inte alls illa om att handen var stelfrusen när jag satte mig vid ratten....

Fågelkvittret känns avlägset, saknar sol och snöfria vägar. Cykeln står i förrådet och frustar och längtar ut men kvicksilvret visar -19 så vi väntar ett tag. Snart dax igen - flyget söderut till huvudstaden. Guru Dev Singh kommer till Stockholm.